Det ligger till så med vår ridbana att proppen måste smälta bort ur dräneringen innan det går att överhuvudtaget beträda den. Gör man ändå det så är det inget bra alls ett steg uppepå om det är lite fruset, nästa steg sjunker man djupt i någon sliskig kvicksand och sterget därpå halkar man i det slirvliga underlaget.

Så går man där och tittar på paddocken med sina pölar... ungefär som att vänta på att målafärg ska torka och så sim salabim en dag har proppen öppnats och pölarna är borta och då går det att rida igen. Detta kan gå fort bara över någon dag eller natt:

Så här fin blev banan efter att Peder hade sladdat den, visst blir man ridsugen!

I veckan hände denna ridbane förvandling och denna helgen har alla i stallet provat på att rida där ett pass.

Det är så skönt att banan är fungerande igen, så mycket enklare att rida när man vet att underlaget fungerar och är pålitligt. Det blir ridning då. Skönt att slippa lasta och åka till ridhus (tidssparande) även om jag är bortskämd med att ha tillgång till Hästställets manege. Den ligger ju nära och tar  7 min att köra till och Winston är jättesnäll att köra och lasta.

Läste en väldigt inspirerande och intressant artikel på Hippson idag:

http://www.hippson.se/artikelarkivet/dressyr/gerd-heuschmanns-system-losgorande-longering-varva.htm

Gerd Heuschmanns system:
Lösgörande longering varvat med ridning

Dr. Gerd Heuschmann är tysken som öppet har kritiserat många av de metoder som används inom dressyrträningen i dag, bland annat i sin bok "Tug of war" (Dragkampen) och i sin nya bok "The balancing act". Han lutar sig mot sina kunskaper och erfarenheter som veterinär och beridare när han argumenterar mot överböjda halsar och hårt åtdragna nosgrimmor

Text & foto: Anna Nordin
  
Gerd Heuschmann menar att en häst aldrig kan bli lösgjord förrän den är avspänd i rygg och nacke. Och ska den bli det kan vi inte dra den i munnen eller låsa underkäken. Här delar han med sig av de träningsmetoder han själv använder.
- De dagar jag tränar hästen varvar jag mellan longering och ridning. Longeringen hjälper till att få hästen avspänd och utförd på rätt sätt bygger den också upp hästens muskulatur på ett positivt sätt, säger han. 
Med en longeringsdag mellan riddagarna får hästen även en chans att återhämta sig om den har blivit öm i musklerna. Och när den får jobba fritt och kommer upp med ryggen blir hästen som bonus underbar att rida nästa dag, menar Gerd.

Aldrig inspänningstyglar
När han longerar använder Gerd enbart kapson, longerlina och ett longerspö - men aldrig inspänningar. Han förklarar: 
- Varje gång du tvingar hästen att vara i någon position så förlorar du något. Med både inspänning och dubbellongering riskerar man att hästen lägger sig för mycket i handen och inte länger ut halsen korrekt. Det vi vill åstadkomma är att hästen börjar svinga i ryggen, och dit kan vi inte komma så länge den är inspänd. 
Gerd föredrar kapson framför bett vid longering, eftersom han menar att bettet bara dras genom munnen. 
- Kapsonen levererar budskapet till nacken, det vill säga dit vi vill. Med kapsonen är det dessutom svårt att göra skada och lätt att göra rätt även om man är oerfaren. Det är viktigt att det är en stabil kapson, som ger trycket mitt på nosryggen. Den ska inte spännas hårt, precis som med nosgrimmor måste hästen kunna röra käken, säger han. 
Gerd tipsar om att Bent Branderups kapsonlongering är ett väldigt bra exempel, om man vill ha inspiration.

Uppvärmningen är viktig
Även vid longering är uppvärmningen av största vikt. 
- Målet med longeringen är att hästen ska svinga i ryggen. Även med en noggrant genomtänkt uppvärmning tar det ungefär 25 minuter innan hästen gör det, säger Gerd. 
Börja med att låta den skritta och trava tills den är varm. Sedan ska hästen få galoppera ordentligt framåt i båda varven. 
- Följ med den så att den får galoppera tre till fem varv längs långsidorna och sträcka ut i frisk galopp. 
När hästen är uppvärmd är det dags att sänka tempot. 
- Låt den trava i en långsam, stor trav. Tänk aktivitet, men vänta in din häst. Ett långsamt tempo kan hjälpa hästen att börja svinga i ryggen. När den svingar rätt ser du hur ryggen rör sig både uppåt och nedåt från manken och bakåt. 
Gerd fortsätter:
- Om hästen börjar med lite längre frustningar vet du att du har kommit rätt. Jag bara älskar att höra det ljudet!
Det är hästen som ska vara den aktiva parten, så använd inget tvång utan be den om det du vill. Så länge bakbenen är under hästen och ryggen svingar kan den inte bli för låg i formen. Tappar den svingen, eller går med bakbenen bakom sig, går den på bogarna.

Mindre volt ger mer samling
Med lite äldre och utbildade hästar kan man sedan gå vidare med att arbeta på en mindre volt. Det är viktigt att hästen först har lärt sig att gå framåt, eftersom en liten volt tar bort en del av bjudningen. Volten ska vara sex till åtta meter i diameter. Lägg den gärna i ett hörn så att du har stöd av två väggar. 
Även på den lilla volten är det långsam trav som gäller. Böj halsen lite inåt, som ett ledande tygeltag, och ge efter direkt när hästen följer din hand. Efter några gånger börjar den att höja ryggen vid din eftergift.
På en liten volt sätts den inre bakhoven något innanför den inre framhoven, vilket ger en lateral effekt - ryggen kommer upp. Det samlar hästen och ger ännu mer sving i ryggen.

Släpp fram galoppen
Gerds uppvärmning inför ridning påminner mycket om den inför longering. Det är mycket lång tygel i början, i alla gångarter, för att hästen ska kunna värma upp hela kroppen. När hästen har skrittats fram får den trava och galoppera i tio till femton minuter, därefter blir det skritt igen. 
Gerd använder tvåpunktssits för att hästen ska kunna röra sig så fritt som möjligt. 
- Våga galoppera på ordentligt framåt - ge tyglarna! Gärna helt långa tyglar så att hästen kan använda hela kroppen och sträcka ut på långsidorna. Att galoppera för fria tyglar gör lata hästar piggare och heta hästar lugnare, våga pröva, tipsar han. 
Den modige testar det även på uteritten, det har en fin effekt på hästens lösgjordhet.

Svingande ryttarrygg
För att hästen ska kunna svinga med ryggen under ryttare krävs att även ryttarens rygg svingar. Gerd liknar ryttarens säte vid ett ägg i sadeln, med den breda delen nedåt och den smalare toppen riktad snett uppåt-framåt. När ryttaren svingar i ryggen kan sätet röra sig i takt med hästens sving, det vill säga framåt-uppåt i en medsolsrörelse sett från sidan. Om ryttaren inte svingar i ryggen blir rörelsen den motsatta, motsols bakåt-nedåt, vilket hindrar hästens svingande rörelse. 
- Då sitter du på hästen istället för i den, förtydligar han. 
När hästens rygg är uppe och svingar blir det också lättare att sitta på den. Gerd tipsar om sitsen: 
- Slappna av i axlar och bröstrygg, då blir även armarna avslappnade och handen mjuk. Genom att du är avslappnad i höften blir ditt bäcken helt öppet och du följer hästen. Från höften och neråt tillhör du hästen. När du kan öppna upp och följa med kan du också påverka.

Framåt först
Den fria uppvärmningen ska uppmuntra hästen till att bli aktiv och framåt. Ett tips är att sitta ner på fel sittben i hästens stela varv, det rakriktar den vilket gör det lättare att få hästen att bjuda framåt. Man sitter då ner på hästens yttre bakben, vilket gör den rak och ger en jämnare rytm. Först när bjudningen och rytmen finns där kan du börja fundera på kontakt. 
- Böjning av nacken och nosen på vertikalen är inga primära mål i dressyrarbetet, betonar Gerd. Däremot är det ett resultat av god ridning. 
Genom att nosgrimman sitter ordentligt löst kan hästen röra underkäken, vilket är en förutsättning för att den ska kunna vara avspänd i nacken.
Gerd vill ha hästar som är känsliga för hjälperna och efter uppvärmningen stämmer han av att han kan rida med lätta hjälper. I skritt och i kontakt med ryggen känner han av hur hästen känns i munnen och i nacken. Han rider mycket av lätt sidvärtsarbete och ser till att hästen är känslig för skänkeln. Svarar den inte för en lätt hjälp ger han en kraftigare skänkel och lägger till spö vid behov, tills hästen svarar redan på den lätta hjälpen.
Därefter rider han åter i tvåpunktssits i trav och håller en lätt tygelkontakt.
- Jag sitter inte ner på hästen förrän den är avspänd i rygg och nacke, och svingar, säger han.

Avspända käkar
Gerd återkommer till att nosgrimman ska sitta löst. Den nedre remmen på aachengrimmor vill han över huvud taget inte se. 
- Jag vill ha en rörlig mun och så länge hästen inte tuggar har du ingen chans att lyckas lösgöra den. Du ska be hästen att gå till kontakten. Fråga där bak och ge där fram, då öppnar ryggen upp, svingar och slappnar av, säger han. 
Ryggningsarbete kan hjälpa till för kontakten med bakbenen. Gerd ryggar med vad han kallar "arrez-hand", det vill säga en höjd och mycket mjuk hand. Långsam ryggning under lite längre sträckor ökar rörligheten i ryggen och stärker den. Det är något Gerd har tagit med sig från en av de klassiska mästarna - Nuno Oliviera.
Gerd avslutar med att säga: 
- Gör mycket ryggningar och mycket lateralt arbete som öppnor och slutor. Om hästen suger på bettet gör du rätt, då är den avspänd i ryggen.

Redaktion Hippson

Inspirerad av denna artikeln gick jag ut på ängen och red fram i låg form och med övergångar och så släppte jag fram mer i fri galopp än vad jag brukar. När Winston frustade och kändes klar red vi till paddocken och fortsatte rida där. I början när jag red lätt satt jag på fel sittben i vänster varv - Jätteläskigt, men ack så sant lättare att hålla koll på yttersidan.

Jag är riktigt nöjd med dagens ridpass och tror att vi kan få till en hyffsad  L:B på lördag. Även om jag vet att vi har endel att slipa på vad det gäller programmet.

 

Winston och Habibi i min hemmahage.

Själv känner jag nog att jag lägger upp ridningen lite på ett annat sätt för att skapa lösgjordhet och avspänning.

Jag byter helt enkelt ut longeringen mot att rida ut lugna turer i skogen ungefär på varrannandags basis. Våra turer börjar på planmark och så blir det skogsvägar i kupperad terräng och avslutas på huffsat plan mark. Då passar ju jag på att göra mina hundpromenader i samma veva.

Detta konceptet har jag kört med i många år nu och känner att det fungerar både för hästarna och mig. Tumregeln att inte göra jobbpass två dagar i rad (undantag om det är kurs) Däremot kan jag göra små check ups och kolla lite övningar en stund ute på någon skogsväg.

Sen anser jag också att longering är trevligt och då brukar jag ha chambong för att få med hela hästen i arbetet och kunna spänna bågen så att hela överlinjen kommer med. Fast med herr Winston tror jag nog att en kapson skulle fungera utmärkt så jag ska putsa av Romantiques portogisiska kapson och pröva longering innom en snar framtid. Winston gillar ju själv att komma i en väldigt låg form där han kommer igenom med hela sin kropp. Han krarar tom. att hålla kvar koncentrartionen.

Efteråt fick Eric äran att skritta av:

 

 

Karin

18 mars 2012 17:28

Det var en intressant och spännande artikel! Tack för att du delade!

http://karinspaman.blogspot.de

Cia Andersson

18 mars 2012 22:43

Ja,jag tyckte att den var väl värd att spara här.
Tack för att du har läst.

mvh
Cia

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Gammal flygbild från 70 talet. mycket är sig likt och ännu mer är förändrat.     Boningshuset på hästgården.   Axel och Belinda   Eric och jag på blivande uteplatsen.     Habibi på en av hoppstockarna bakom boningshuset ...

Idag har Axel och jag varit och hopptränat på förmiddagen. Jag vågade inte köra upp till träningen pga. halkan, vi hade isgata på stallplanen  och grusvägen hemma på Applagårn och på Bohem var det likadant. Därför valde vi att skritta upp. Vi gav...

Nu börjar det kännas sug efter att komma ut på lite småtävlingar. Nu ställer vi in siktet på att nosa på LA:1 och det bör funka hyffsat :-) Winston är så fin. I vårt ekipage sitter begränsningarna på hästryggen. Än så länge har jag koll på T...

Idag har Axel varit på Bohem och hoppat för Anna-Lena. Vet inte vem som är mest stolt   . Belinda är verkligen en Ponnypärla!     ...

Vi har hunnit få till några dressyrträningarför LP under hösten och vintern. Det är lika roligt att träna för LP som det är att träna för AM. Same but different   noggranna och himla duktiga tjejer båda två! med blick för ridningen utan att fuska...