Direktlänk till inlägg 12 oktober 2011

Vänner

Av Cia Andersson - 12 oktober 2011 08:25

2011-10-27

Ibland ställs man inför förändringar. Människan är ett vanedjur och upplever förändringar som något otryggt och jobbigt.

Samtidigt som man måste se vissa förändringar som något nödvändigt. Det finns positiva förändringar som bara är kul... och visar sig kräva lite ansträngning också..

och så naturligtvis negativa förändringar...

Pratade med min goda vän Kennet på telefonen. Efter att jag fått ett samtal som kommer att innebära förändring för mig (går inte in på det mer ännu, då det inte är aktuellt).

Jag måste inse och tänka på att jag har ett val att reagera på information.

Gäller det inte negativ information om min familj o mina närmaste vänner - för där är jag partisk. och det gör det INTE nu.

Det är också viktigt att skilja på person och sak. Här har jag gjort en uppdelning av mig själv. Den negativa delen är "fru fibromyalgi" och hon ställer till det. Henne har jag valt att inte tycka om och hon ska inte få styra mitt. Hon ska inte gödas, hon ska inte få ta över -

och runt henne kommer jag genom att göra saker i snuttar, vila och försöka hitta balans i litet psykiskt och fysiskt.. Jajemensan, hur lätt som helst

och att göra saker på ett annat sätt.

Det mesta går om man bara vill tillräckligt mycket och har tid på sig.

Det är mitt val att antingen: se positivt på det hela och se nya infallsvinklar och möjligheter.

Eller att se negativt och gräva ner mig och älta nakdelar med det hela.

Vad vill jag?

-Jag väljer att se fördelar och att vara så positiv jag kan!

Jag är en ängel utan vingar med glorian på sne,
tindrande ögon, min uppgift är att le.
Älska mig, hata mig, det är upp till Dig. Jag behandlar människor som de behandlar mig!
Jag gör fel ibland och ibland har jag säkert inte full koll. Men om du inte kan godta mig när jag är som värst, förtjänar du mig inte heller när jag är som bäst

Fin dikt av okänd författare.

2011-10-12

Något som jag tänkt på endel sista tiden är att jag är välsignad med härliga goa vänner.

Speciellt nu när vi just har firat min 40 års dag. Något motvilligt, men övertygad av mina närmaste ordnade vi ett hejdundrande underbart kalas för mig. Detta blev en helt fantastisk dag och jag kände mig älskad och levande.

Tack till alla som förgyllde min dag

Människor kommer in i ditt liv av en orsak, för en period eller för resten av livet.
När du förstår orsaken, kommer du också att förstå hur du skall förhålla dig till denna person.

När någon kommer in i ditt liv, är det oftast för att fylla ett behov du har uttryckt. De har kommit för att hjälpa dig genom en svårighet, för att ge dig vägledning och stöd. För att hjälpa dig fysiskt, känslomässigt och spirituellt.

Det kan verka som om de är sända från himlen, och det är de!

De är där, för det du behöver dem för. Så plötsligt, utan att du gör något fel eller på en till synes opassande tidpunkt, kommer denna person att säga eller göra något som gör att ert förhållande tar slut. Ibland dör de, andra gånger lämnar de dig.

Ibland provocerar de dig och tvingar dig att fatta ett beslut.
Det som är viktigt att förstå, är att ditt behov är mättad, ditt öde är fullbordat, deras arbete är utfört. Den bön du skickade till universum har blivit bönhörd, och det är nu dags att gå vidare.
Några människor kommer in i ditt liv för en PERIOD, för att det är din tur att dela
med dig, att växa eller att lära. De ger dig en upplevelse, lugn eller bara får dig att le!
Kanske lär de dig eller visar dig något du aldrig gjort förut. Vanligen ger de dig en ofantlig mängd av glädje. Tro på det* Det är äkta! Men bara för en period.

Livslånga förhållanden lär dig livslånga läxor, sådant du måste bygga upp för att få en solid känslomässig grund. Ditt jobb är att acceptera läxan, älska denna människa och använda det du har lärt i andra relationer och områden av ditt liv.

Det sägs att kärleken är blind, men vänskapen är klarsynt.
Tack för att du är en del av mitt liv, antingen det är för en period eller för resten av livet.

Yes, 40 is the new 30s. stod det på mitt vinglas som maken köpt åt mig.

Grabbarna var så klart tvugna att inspektera en riktigt cool hoj på gården, maken (Bobben) kan inte hålla sig utan måste pilla lite på den också.

Jag känner mig rik och har många omkring mig, som betyder så mycket för mig. Detta är verkligen en stor rikedom som man måste komma ihåg att glädja sig åt och inte ta för given.

Riktiga vänner är inte till salu och de finns kvar oavsett om det blåser ogynsamma vindar för en.

Allmänt

Dela

Long time no see (write)

Kommentarer (0)

Av Cia Andersson - 17 augusti 2015 14:25

Gammal flygbild från 70 talet. mycket är sig likt och ännu mer är förändrat. Boningshuset på hästgården. Axel och Belinda Eric och jag på blivande uteplatsen. Habibi på en av hoppstockarna bakom boningshuset ...

Tjolahopp!

Kommentarer (1)

Av Cia Andersson - 3 mars 2013 14:32

Idag har Axel och jag varit och hopptränat på förmiddagen. Jag vågade inte köra upp till träningen pga. halkan, vi hade isgata på stallplanen och grusvägen hemma på Applagårn och på Bohem var det likadant. Därför valde vi att skritta upp. Vi gav...

Februari och vi är på G

Kommentarer (0)

Av Cia Andersson - 24 februari 2013 17:01

Nu börjar det kännas sug efter att komma ut på lite småtävlingar. Nu ställer vi in siktet på att nosa på LA:1 och det bör funka hyffsat :-) Winston är så fin. I vårt ekipage sitter begränsningarna på hästryggen. Än så länge har jag koll på T...

Januari Hopp för Axel & Bellafina.

Kommentarer (0)

Av Cia Andersson - 13 januari 2013 21:03

Idag har Axel varit på Bohem och hoppat för Anna-Lena. Vet inte vem som är mest stolt . Belinda är verkligen en Ponnypärla! ...

Januariträning

Kommentarer (0)

Av Cia Andersson - 13 januari 2013 15:35

Vi har hunnit få till några dressyrträningarför LP under hösten och vintern. Det är lika roligt att träna för LP som det är att träna för AM. Same but different noggranna och himla duktiga tjejer båda två! med blick för ridningen utan att fuska...